måndag 2 september 2013

Lite om förra veckan

Ny vecka, nya utmaningar.
Mår mentalt bättre, även om en del saker hänger över mig som mörka moln ännu. Försöker ta en dag i taget. Skynda långsamt. Värsta stressen har för tillfället släpt.
De 2 talterapeutbesöken gick bra. lillkillen fick beröm för att han "jobbade" bra. Nu väntar vi på en tid för att göra en psykologisk utvärdering....
Äldsta gossen var ju på klassresa också ons o tors.
Hade gått bra, han hade fått lite hemlängtan på kvällen. Men efter att ha fått ringa hem gick det över. Eleverna fick inte ta med sina egna mobiler, men läraren sade att om någon ville fick de ringa med henne.
Gossen som är livrädd för höjder, trappor och trånga utrymmen hade vågat sig upp i Bengtskärs fyr! Jag är så stolt över honom!. För 2 år sedan gjorde vi ett besök på Tankar, utanför Karleby. Och dit upp vågade inte pojken. Men nu! :-)
Fredagen gick sen i sakta mak. Vi gjorde hemgjord pizza på kvällen, mums mums.
I lördags var jag, maken o de 3 yngsta till Åbo en sväng. Skulle göra en del ärenden där, och äldsta gossen ville vara hemma. Gick bra, han är så pass stor att han klarar sig bra ensam. Han vet att händer det nåt så ska han ringa, eller springa till grannen efter hjälp. Han ringde annars några ggr för att fråga om han fick göra en macka uppvärm i mikron, om han fick spela musik på stereon i vardagsrummet mm :-) Han måste få känna sig som en 15åring ibland han också, inte hela tiden passas på.
MEN jag låter inte pojken vara ute på "byn" med de övriga ungdomarna i hans ålder, han har inte mopedkörkort. Vågar inte, han är inte mentalt mogen för det.
Han har mognat, men han är ännu barnslig, naiv och ganska blåögd. Vill skydda min gosse, men samtidigt vet jag att han snart tar stegen ut i livet själv. Förbereder honom så där sakta.
Ok, igår var jag och gubben efter 2 st soffor som vi bytte till oss mot 2 pkt kaffe på en bytessida på Facebook :-) Så idag är mina armar ganska möra efter att ha burit soffor upp och ner i trappor. Först bar vi ut de 2 "nya" sofforna ur deras gamla ägares hus, sen in i vårt. Sen bar vi upp en gammal soffa från källarens "omklädningsrum" och bar ner en av de nya sofforna. Sen bar vi ner en soffa vi hade i barnens lekrum och den ut på balkongen. Sen bar vi den soffan vi hade i vardagsrummet upp till barnens lekrum. Och den andra "nya" soffan är nu i vardagrummet...Så mina armar är SEGA idag.
Men, vi köper inte möbler ofta, och vi möblerar inte om ofta heller så :-)
Den här vecka verkar bli lugnare, har ett möte med specialläraren och specialbarnträdgårdsläraren idag om yngste sonen, och så har jag skola imorron. Torsdag firar jag o gubben 20år tillsammans, på fredag fyller dottern 8.
Nästa vecka vet man inte hur som blir, men det är den veckans bekymmer det.
Ha det bra. Kram!

1 kommentar:

Unknown sa...

Det är så kul att läsa om dig och din familj. Du skriver så bra. Undrar ibland om Åbo ligger nära där ni bor eftersom ni ofta åker dit. Låter som det är nära? Vad kul att han fixade höjdskräcken och vågade sig på hög höjd.Modigt.Bra att ni tar det lugnt med 15 åringens Livs invänjning..bäst det.Bra föräldrar är ni.Speciellt du :)

Att orka.........

 Jag känner mig trött, känns som om jag blir dragen från flera olika håll. Men livet är väl sådant I guess. Vardag för många arbetande perso...