Vänner o "vänner"

Så e det en sån dag igen att jag måste skriva av mig. Har tänkt mycket på H idag o det gör mig på dåligt humör. Hur kan man vara en vän om man håller på så där som hon.......?
En vän talar sanning, ställer upp o stöttar i vått o torrt. Det gör inte H. Hon ber o tar, ger aldrig något tillbaka. O det e jag så trött på. Nu har jag inte hört av henne på nästan en mån, o det kvittar om jag hör från henne igen. Hon var en vän, nu skulle jag inte önska hennes "vänskap" åt min värsta fiende ens.
Hon sa före sin skilsmässa att vi aldrig skulle låta vänskapen dö ut även om hon flyttade från orten............. Efteråt blev hon konstig, ville vi skulle hälsa på o ställa upp. Vi gjorde det. Sen var det som om hon skulle försöka att få gubben min på kroken. Fråga hela tiden efter gubben då hon ringde, om han kunde komma o fixa ditt o datt...........
Det sluta då jag började fara med om hon bad gubben om hjälp. OBS jag for inte med pga svartsjuka utan för att gubben bad mig, han var less på henne...... ;-I
Sen flyttade hon till an annan ort ca 80 km bort. Nu hör man av henne mer o mer sällan, o det gör mig inget. Klarar mig utan såna där "vänner"
Har min bästis Lotte som jag hoppas står ut med mig som vän :-)
Vi har inte setts på snart 11 år men hon e min bästis!!!!!!!!!!! Tack o lov finns det Internet o SMS......... ;-)

Kram till Lotte o alla som vet vem jag e :-)